Du var en player stämplad för livet.
Romeo fick Julia, Natt fick Dag men vem fick jag? Ingen.. du drog precis som vinden allt jag har kvar är våra minnen.
Du tog mitt hjärta med en storm du lämnade mig lika snabbt som du kom.Du var perfekt på alla möjliga sett men tydligen så hade jag inte rätt,jag har insett att allt du sagt var lögner, jag fattade inte vad som hände innan jag insåg att alla rykten om dig stämde. Du var en player stämplad för livet du sket i vad jag ville du tog mig förgivet,du tog dig in i mitt hjärta som en sjukdom och lämnade mig sjuk och tom, du sa att du inte var som dom andra du ljög så du kan fortsätta vandra.
Hur ska man veta, känna att nåt kommer vara förevigt? Hur kan man lita på att det finns en person där ute som är ämnad för att vara just din. Ibland så upplever man känslor då allt är toppen men sen kommer det läskiga och jobbiga på samma gång, du ser typ att det vackra du har är bara frågan om tid och att det inte är förevigt. När man ligger där brevid någon man känner starkt för , så slår de en plötsligt i hjärnan och du hör en röst som viskar i ditt öra... ta vara på detta för denna ögonblick kommer att ta slut och det är då man blir så rädd och desperat vill hålla sig fast i ögonblicket, men så kommer det du varit mest rädd för de fina ögonblicket är borta och det enda som finns kvar är minnen.
Har upplevt många sådana ögonblick då jag önskar att det ska vara forever and ever men innerst inne så känner jag att det bara är tillfälligt...