Do you remember

Yes bloggen har fallit undan igen men beror det på att inte tiden räcker till att jag jobbar så mycket att jag inte orkar med bloggen eller kan det vara så att jag helt enkelt tappat blogghumöret, jag känner inte längre för att skriva av mig då jag inte riktigt vet vad jag vill skriva ska inte säga att mitt liv e så off nu men det bara finns ingen mer gnistan i mig till att sätta sig framför datan och blogga , den gnistan försvann och jag känner även hur hela jag ändras. Jag är inte längre den dumma 17åringen som inte visste nåt om livet som levde bara för studen utan jag har sett nu hur livet är och vad den har att erbjuda och det är då jag inser att jag måste leva för mig själv jag måste tänka på mig, visst jag är en sån person som prioterar alt alla före mig men nu så ser jag att jag ändå ska ha fokus på mig själv.
För exakt 1år sen så va mitt liv på botten jag såg inget ljust alls utan hoppet till att komma upp på toppen fanns inte i mina tankar.
Det sägs att alla kommer att såra dig och att du bara måste bestämma vilka e värda att lida för jo det är så sant hur mycket man än betyder för nån så kan den begå misstag och såra dig men det är då du ska öppna ögonen och se är denna person värd att lida för ellr är det dax att släppa taget?
Du kom in i mitt liv när jag tappade tron när jag var påväg att ge upp , du kom där en vacker sommarkväll i juli och lyste upp hela mitt liv och gav mig hopp, jag vet inte hur mitt liv hade varit om inte jag träffat på dig  , att ligga på botten och inte se livets fina mening var vad jag gjorde innan du kom och fick mig att sväva på moln.
Dina fina ögon väckte liv i mina , dina händer tog tag i mina frusna händer och värmde dom ditt vackra leende fick mig att le igen och ditt hjärta och godhet väckte liv i mig.
Finaste personen som finns på jorden är du! <3




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback